Gästspel: Att bøffa i Skåne

Det var nästan en vecka sedan.

Efter att trånande ha läst i bloggen om bøfäventyren i Göteborg kände jag en tomhet i mitt liv, en saknad. En fråga började ta form: Går det att bøffa i Skåne?

Jag började trevande söka efter potentiella bøfmänniskor på kontoret, men det kändes osäkert. Det är inte lätt att avgöra vem som är en bøffer och vem som inte är det, men slutligen blev vi tre glada carnivorer som styrde kosan mot Jensens Bøfhus på Södra Förstadsgatan 1 i Malmö.

Bord var beställt telefonledes och jag hade bett att två ballonger skulle finnas vid vårt bord, båda med texten ”onsdagsbøff” textad med spritpenna. EA och jag anlände först till restaurangen och såg tydligt redan i entrén vilket bord vi skulle sitta vid. Vi hade fått ett fönsterbord, med utsikt över kanalen. Trevligt!

Eftersom HH var några minuter sen, frågade vår värdinna oss om vi ville ha något att dricka medan vi väntade. Bra! Vi hade fått chefsvärdinnan, men jag kunde inte läsa hennes guldglänsande namnbricka och vet således inte hennes namn. Vi valde den stora Zingon, med apelsinskiva.

Därefter anlände HH och vi hängav oss åt diverse menydividerande. Som de bøfoskulder vi var, infann sig en viss osäkerhet. Jag bröt isen och beställde en Dagens lunchbøf, 190 gram, med råstekt potatis och whiskeysås. Strax följde de andra i mitt kölvatten. Alla skulle ha bøf!

Väntan blev inte så lång som jag befarade, efter endast nio minuter anlände tre heta portioner. Vi lät oss väl smaka! Efter köttfesten kände vi oss lite dästa, men också sötsugna. Dessert? Ja, varför inte? Länge sneglade vi bort mot mjukglassbuffén, så inbjudande, söt och parant. Skulle vi våga? Men vi var inte män nog för denna fête de sucre ännu. Jag tog mandelkaka, EA Chokladtrøffel och HH Queen Delight. Gudagott! När allt var uppskrapat från faten var vi i koma, en behaglig socker- och proteinkoma, som sakta bemäktigade sig våra sinnen. Vi skiljdes i tystnad, men med min fasta övertygelse om att vi skulle återkomma.

P.S. HH berättade under lunchen att han hade inside information från ett Bøfhus i Köpenhamn. Han höll inne med sin story tills biffen var uppäten, för att skona oss. Enligt hans kontakt, har Jensens en ”köttmörare” i varje restaurang. Ett slags torktumlare utan värme, där allt kött rullas runt, runt, runt. Denna maskin rengjordes tydligen ”aldrig”.

Jag beslutade mig för att ta reda på sanningen bakom detta påstående, men inte förrän vid nästa besök. D.S.

The Bøfster