Alldrig kan man få vara riktigt glad

Bøf-gänget har de senaste dagarna känt viss uppsluppenhet inför det faktum att vi bevisligen har gjort intryck på Bøfhuset. Sakta men säkert har vi hjälpt (tvingat) Jensens att bli bättre.

Därför är det extra frustrerande när man inte når ända fram. The Bøf-crew är tålmodiga av sin natur. Baby steps är helt ok. Men ibland rinner allt bara över.

Vi undrar starkt ifall personalen har en svår form av dyslexi eller bara är jävligt arroganta på ett mycket subtilt och obehagligt dansk vis. Att de helt enkelt vill jävlas med sina stamkunder. Vem vill göra så egentligen. De beter sig irrationellt. Det hela är väldigt stört - vi är det bästa de har.

Gång på gång har vi bokat 807:an och påpekat önskemål om specialmoddad ballong. Två dagar i rad har vi tillmötesgått oss i vårt ballongbehov men de har lett oss in på okänd mark genom att tvångsplacera oss i bøf-grottan. Igår förklarade vi ändå i vår bokning att vi önskar sitta på bord 807 för att det är viktigt för oss. Ska det vara så svårt. Varför vill de inte låta oss sitta på bøf-hyllans bästa bord. Det hela ter sig sinnessjukt.

Gör om gör rätt. Är det verkligen för mycket begärt att de ska göra rätt en enda gång.